10.8 Initialförkortningar och bokstavskoder

Det finns särskilda regler för hur initialförkortningar och bokstavskoder skrivs på svenska.

Initialförkortningar som har namnkaraktär och uttalas bokstav för bokstav skrivs med versaler:

Initialförkortningar med fler än tre bokstäver som har namnkaraktär och uttalas som ord skrivs med versal begynnelsebokstav och i övrigt med gemener:

Initialförkortningar som har karaktären av vanliga ord skrivs oavsett uttal med gemener. Undantag är TV i namnet på en tv-kanal:

Initialförkortningar skrivs utan punkt.

Första gången en initialförkortning nämns kan det vara nödvändigt att ge en förklaring inom parentes.

Utländska förkortningar måste man vara särskilt försiktig med. Om det finns en svensk initialförkortning ska denna användas.

Ett fåtal utländska förkortningar av internationella organisationers namn är tillräckligt etablerade för att kunna användas tillsammans med det svenska namnet på organisationen:

I övriga fall då det inte finns någon svensk förkortning bör man inom parentes ange även det utländska namnet:

Vid initialförkortningar som inte uttalas som ord anges ändelser med kolon. Ändelsen skrivs med gemener, även i en sådan text som i övrigt är satt med bara versaler. Om förkortningen slutar på s, x eller z utelämnas ändelsen normalt:

EU:s program bör skrivas med versal begynnelsebokstav och i övrigt med gemener, då dessa inte alltid är initialförkortningar utan uttryck som ger en vägledning om vad programmet handlar om. Detta gäller även för databasernas namn:

Se även bilaga A4 och bilaga C.

Länder och bokstavskoder

Bokstavskoder och inbördes ordning gällande länder, se punkt 7.1.

Adresser

Se punkt 9.1.5.

Språk och bokstavskoder

Bokstavskoder och inbördes ordning gällande språk, se punkt 7.2.

Valutor och bokstavskoder

Bokstavskoder och inbördes ordning gällande valutor, se punkt 7.3.