8.1 Nottecken

Hänvisningar i texten till noter (nottecken) kan skrivas med siffra, asterisk eller gemen bokstav och ska se likadana ut i alla språkversioner.

Hänvisningar i texten till noter (nottecken) ska se likadana ut i alla språkversioner. De kan utformas på följande två sätt:

• Upphöjd siffra inom parentes, med mellanrum före och eventuellt skiljetecken efter parentesen:

  Hänvisningarna till kommissionens förordning(¹) återfinns även i rådets meddelande(²), men inte i domstolens text(³).

• Upphöjd asterisk inom parentes, med mellanrum före och eventuellt skiljetecken efter. Detta nottecken används för en regelbundet förekommande, identisk not i ett visst verk eller en periodisk publikation.

  Sifferuppgifter är hämtade ur Eurostats publikation(^*).

• Undantagsvis kan en upphöjd gemen bokstav användas i tabeller och figurer som är satta med mycket liten grad.

Noter sätts och numreras i allmänhet nederst på sidan (fotnoter). De sätts i mindre grad (oftast två punkter mindre än brödtexten) och skiljs från brödtexten med en tunn linje. De kan också samlas i slutet på varje kapitel eller efter hela texten (kapitelnoter, slutnoter).

I EUT numreras fotnoterna löpande i rättsakten eller huvuddokumentet. Numreringen startar om i varje enskild bilaga.

Nottecknet (inklusive parenteser) ska alltid sättas med rak och mager stil (även i fet eller kursiv text).

Noter till tabeller ska alltid sättas innanför tabellramen om nottecknet finns i tabellen.