Bilaga C – Övrigt

Nedan följer ett urval av databaser med dessas huvudsakliga inriktning.

• Abel – innehållsförteckning till serierna L och C samma dag som EUT publiceras

• Agrep – innehållsförteckning över jordbruksrelaterade forskningsprojekt i EU

• APC – kommissionens beredande dokument, en överblick över förslag och meddelanden

• Bach – harmoniserad företagsredovisning, statistiska uppgifter

• CCL-trainanvändarstöd för sökning på databasen Echo

• Celex – datoriserat interinstitutionellt dokumentationssystem för gemenskapslagstiftning (Communitatis Europeae Lex). Från 2005 ersatt av EUR-Lex

• Comext – handeln inom och utom Europeiska unionen, statistik

• CORDIS – information om forskning och utveckling

• Ecdin – fakta om kemiska produkter som kan påverka miljön

• Echo News – förteckning över Echos nyhetsbrev och I’m News

• Eclas – kommissionens centralbiblioteks litteraturförteckning

• Emire – nationell arbetslagstiftning och industriella relationer

• Epistel – parlamentets pressinformationssystem

• Epoque – parlamentets frågesystem och dokument

• Eurhistar – europeiska historiska arkiv

• Euristote – akademisk forskning om europeisk integration

• Eurocron – ekonomisk och social statistik för EU-länderna

• Eurofarm – statistik över jordbruksföretags struktur (cd-rom)

• Eurolib-per – gemensam katalog över tidskrifter

• HTCOR – högtemperaturskorrosion

• HTM – högtemperaturämnen

• I&T Magazine – industri-, telekommunikations- och informationsmarknad

• I’m Guide – information om tillgängliga databaser, cd-rom m.m.

• Iate – termer, förkortningar m.m., med förklaringar

• Info 92 – inre marknaden och dess sociala dimension

• Iuclid – klassificering och utvärdering av befintliga ämnen

• New Cronos – makroekonomisk statistik

• Oil – oljebulletin med priser, utkommer varje vecka

• Ovide – Europaparlamentets interna informations- och kommunikationsservice

• Panorama – panorama över industrin i EU (cd-rom)

• Rapid – pressmeddelanden och annan EU-information

• Regio – Eurostats databas för regional statistik

• Rem – miljöövervakning av radioaktivitet

• Scad – gemenskapens system för tillgång till dokument

• Sesame – projekt inom energisektorn

• Ted – anbudsinfordringar för offentlig upphandling av varor och tjänster

• Thesauri – bibliografiska uppgifter för informationssökning

• Tide – tekniskt initiativ för handikappade och äldre

Hänvisningar till kommissionens dokument daterade fr.o.m. 27 januari 2012 skrivs på följande sätt:

COM(2012) 558 final av den 7 november 2012

JOIN(2012) 558 final av den 7 november 2012

SEC(2012) 558 final av den 7 november 2012

SWD(2012) 558 final av den 7 november 2012

För hänvisningar till äldre kommissionsdokument gäller följande:

• de svenska översättningarna ”KOM”, ”SEK” och ”slutlig” används,
• t.o.m. 1997 anges årtalet med två siffror, fr.o.m. 1998 med fyra:

KOM(97) 558 slutlig av den 7 november 1997

KOM(2011) 558 slutlig av den 7 november 2011

SEK(97) 558 slutlig av den 7 november 1997

SEK(2011) 558 slutlig av den 7 november 2011

Hänvisningar till EESK:s och ReK:s dokument:

CES 1132/99 (före 2000)

CES 871/2002 (fr.o.m. 2000 t.o.m. 2002)

CESE 1394/2003 (fr.o.m. 2003)

CdR 267/2008

Se de politiska grupperna i Europaparlamentet.

Fram till Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 bestod den Europeiska unionen av tre pelare:

• Europeiska gemenskaperna (första pelaren):
  1. Europeiska gemenskapen, EG
  2. (Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG; upphörde den 24 juli 2002)
  3. Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom
• gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) (andra pelaren)
• polissamarbete och straffrättsligt samarbete (tidigare ”rättsliga och inrikes frågor”; förkortningen RIF kvarstår) (tredje pelaren)

Nedan följer några av de vanligast förekommande fonderna, med i förekommande fall kortform och förkortning:

• strukturfonderna:
  • Europeiska regionala utvecklingsfonden, regionalfonden (Eruf)
  • Europeiska socialfonden, socialfonden (ESF)
  • Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)
  • Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)
• Sammanhållningsfonden (med versalt s)
• Europeiska fiskerifonden (EFF)
• Europeiska utvecklingsfonden (EUF), t.ex. nionde Europeiska utvecklingsfonden
• Europeiska unionens solidaritetsfond, solidaritetsfonden

Nedan följer en uppräkning av de viktigaste fördragen, med långform och kortformer samt datum för undertecknande. Vid sidan av dessa finns ett antal fördrag, t.ex. Brysselfördraget, Fusionsfördraget och Grönlandsfördraget (utan bindestreck):

• fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen:
  • EKSG-fördraget, eller Kol- och stålfördraget, undertecknat i Paris den 18 april 1951
• fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen:
  • EEG-fördraget, eller Romfördraget, undertecknat i Rom den 25 mars 1957
• fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen:
  • Euratomfördraget, undertecknat i Rom den 25 mars 1957
• fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen:
  • EG-fördraget, eller Romfördraget, det av Unionsfördraget ändrade EEG-fördraget
• fördraget om Europeiska unionen:
  • EU-fördraget, Unionsfördraget eller Maastrichtfördraget, undertecknat i Maastricht den 7 februari 1992
• fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:
  • EUF-fördraget (nytt namn på EG-fördraget), undertecknat i Lissabon den 13 december 2007

Administrativ enhet inom kommissionen, rådet och parlamentet. Förkortas GD. Prepositionsuttrycket Generaldirektoratet för … rekommenderas.

1. Kommissionens generaldirektorat, se punkt 9.6

2. Parlamentets generaldirektorat (de tidigare sifferbeteckningarna har tagits bort):

   • Generaldirektoratet för parlamentets ledning – PRES
   • Generaldirektoratet för EU-intern politik – IPOL
   • Generaldirektoratet för EU-extern politik – EXPO
   • Generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys – EPRS
   • Generaldirektoratet för kommunikation – COMM
   • Generaldirektoratet för personal – PERS
   • Generaldirektoratet för infrastruktur och logistik – INLO
   • Generaldirektoratet för översättning – TRAD
   • Generaldirektoratet för tolkning och konferenser – LINC
   • Generaldirektoratet för ekonomi – FINS
   • Generaldirektoratet för innovation och tekniskt stöd – ITEC
   • Generaldirektoratet för skydd och säkerhet – SAFE

3. Rådets generaldirektorat anges med versala bokstäver:

   1. Generaldirektoratet för organisatorisk utveckling och organisatoriska tjänster (ORG)
   2. Generaldirektoratet för kommunikation och information (COMM)
   3. Generaldirektoratet för rättsliga och inrikes frågor (JAI)
   4. Juridiska avdelningen (JUR)
   5. Ekonomiska yttre förbindelser – Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)
   6. Generaldirektoratet för jordbruk, fiske, sociala frågor samt hälso- och sjukvård (LIFE)
   7. Generaldirektoratet för yttre förbindelser (RELEX)
   8. Generaldirektoratet för transport, energi, miljö och utbildning (TREE)

Kommissionens överväganden och förslag till program inom ett politikområde. ”Grönbok” skrivs

• med gemen begynnelsebokstav i allmän betydelse:

  Kommissionen har antagit en grönbok om konkurrens.

  Kommissionen har diskuterat grönboken om framtidens bullerpolitik.

• med versal begynnelsebokstav och kursiv stil vid exakt titel:

  Kommissionen har gett ut Grönbok om innovation.

• vid titlar i flera led används kort tankstreck som skiljetecken:

  Energi för framtiden – Förnybara energikällor – Grönbok för en gemenskapsstrategi

Kommittéer som har ställning som ständiga EU-organ:

• Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
• Europeiska regionkommittén

• Gemensamma EES-kommittén

Exempel på kommissionens rådgivande kommittéer, förvaltnings- och tillsynskommittéer samt kommittéer för säkerhetsåtgärder:

• Rådgivande kommittén för transporter
• Ständiga veterinärkommittén
• Tillsynskommittén för gemenskapssystemet för tilldelning av miljömärket

Nedan följer några av de viktigaste konventionerna i EU-sammanhang. Observera att sammanskrivning utan bindestreck rekommenderas:

• Brysselkonventionen: om domstolars behörighet, gäller mellan EU:s medlemsländer
• Dublinkonventionen: om samordning av asylansökningar inom EU
• Lomékonventionen: handels- och biståndsavtal mellan EU och AVS-länderna
• Luganokonventionen: om domstolars behörighet, gäller mellan EU och Efta samt inom Efta

standardstorlekar:

• A4: 21 × 29,7 cm
• B5: 17,6 × 25 cm
• C5: 16,2 × 22,9 cm
• A5: 14,8 × 21 cm
• A6: 10,5 × 14,8 cm.

Versalhöjd i millimeter (H 6 = bokstaven H i sex punkters grad):

C 6 = 1,50 C 10 = 2,50 C 14 = 3,50 C 18 = 4,50 C 24 = 6,00

C 7 = 1,75 C 11 = 2,75 C 15 = 3,75 C 19 = 4,75 C 26 = 6,50

C 8 = 2,00 C 12 = 3,00 C 16 = 4,00 C 20 = 5,00 C 28 = 7,00

C 9 = 2,25 C 13 = 3,25 C 17 = 4,25 C 22 = 5,50

Följande skrivsätt används när det hänvisas till ett möte i en rådskonstellation:

• utan angivande av ordningstal för mötet, som punkt på en dagordning eller i ett protokoll:

  rådets möte (transport, telekommunikation och energi) den 5 maj 1996

• med angivande av ordningstal för mötet, t.ex. i rubrik i meddelande (CM), pressmeddelande, dagordning och protokoll:

  1382:a mötet i rådet (jordbruk och fiske)

I övriga fall kan man välja fritt mellan rådets möte (transport, telekommunikation och energi) och möte i rådet (transport, telekommunikation och energi).

Det finns för närvarande tio olika rådskonstellationer:

1. rådet (allmänna frågor)
2. rådet (utrikesfrågor)
3. rådet (ekonomiska och finansiella frågor)
4. rådet (rättsliga och inrikes frågor)
5. rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor)
6. rådet (konkurrenskraft: inre marknaden, industri, forskning och innovation samt rymdfrågor)
7. rådet (transport, telekommunikation och energi)
8. rådet (jordbruk och fiske)
9. rådet (miljö)
10. rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)

Mer information om rådskonstellationerna finns på rådets webbplats.

Kommissionens politiska program för ett visst sakområde. Vitböcker kan innehålla kommissionens kommande lagförslag. ”Vitbok” skrivs

• med gemen begynnelsebokstav i allmän betydelse:

  Kommissionen har publicerat en vitbok om unionens energipolitik.

  Kommissionen har följt upp vitboken om flygledningstjänst.

• med versal begynnelsebokstav och kursiv stil vid exakt titel:

  Massmedierna har uppmärksammat vitboken Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning

• vid titlar i flera led används kort tankstreck som skiljetecken:

  Vitbok om utbildning – Lära och lära ut – På väg mot kunskapssamhället